Exempel på brist på mentalisering
Vid tre till fyra års ålder börjar barn förstå att människors inre världar kan vara olika. De känslor de själva känner, eller den kunskap de själva har, är deras egen. Alla delar inte den. De börjar kunna fantisera och leka låtsaslekar när de får tillgång till en föreställningsvärld. De kan klä ut sig, låtsas att de har superkrafter eller är en tiger. Det som syns utåt och det man fantiserar om inombords kan vara två olika saker, upptäcker barnen. Övergången från att tro att den inre världen delas av alla till förståelsen att alla har olika inre världar visar sig i ett experiment för barn i fyraårsåldern. Barnet får se en avlång godisförpackning och får frågan vad som är i den. ”Godis”, svarar barnet förstås. Men experimentledaren, som har varit lurig och lagt en penna i förpackningen, visar pennan för barnet. ”Snart kommer det in ett annat barn till oss. Vad tror du hon tror att det är i förpackningen?” frågar experimentledaren. De barn som är stora nog att leva sig in i det andra barnet svarar: ”Godis!” De yngre barnen svarar: ”En penna” – för det är ju vad de själva nu vet finns i förpackningen, och de kan inte tänka sig att någon annan tänker något annat. Den som svarar at
Mentalisering: nyckeln till mellanmänskliga förbindelser
4 minuter
Mentalisering är en process som underlättar våra social förbindelser. Med hjälp av denna kan vi bedöma andra människors avsikter, tankar och önskningar, och anpassa vårt beteende därefter.
Senaste uppdateringen: 03 januari,
Mentaliseringär en sociokognitiv förmåga som gör att vi kan anknyta till andra. Denna förmåga går mycket längre än den enkla tron att vi i ett givet ögonblick vet vad en annan person tänker eller känner.
Mentalisering innebär att vi har möjlighet att förstå att vad andra känner och tänker kan vara något helt annat än vad vi upplever i samma stund.
Det var psykologen och antropologen Gregory Batenson som introducerade detta begrepp och gav oss nyckeln till att förstå mycket av vårt sociala beteende.
Mentalisering gör det möjligt för oss att inse att människorna i vår omvärld har tankar och övertygelser som skiljer sig från våra egna.
För människor, precis som djur, måste kunna förutse omgivningens beteende. Vi måste intuitivt veta vad andra människor tänker eller känner, så att vi kan anpassa vårt beteende på lämpligt sätt.
Alltså talar vi här om en rad mycket sofis
Mentalisering – för att se sig själv utifrån och andra inifrån
Inom psykologin innebär begreppet ”mentalisering” förmågan att förstå sina egna och andras tankar samt känslor. detta handlar alltså om för att förstå både sin personlig och andras inre värld; vad detta är likt får mig att agera och reagera som jag gör, samt vad detta är likt får andra att agera och reagera som dem gör.
– dem allra flesta av oss kan redan det denna plats. Vi använder vår mentaliseringsförmåga dagligen, utan att känna till om detta. Men förmågan går för att träna upp genom för att bli mer medveten angående den, vilket är en ovärderligt verktyg i relationer och konfliktsituationer. Det existerar när vår förmåga brister eller oss möter personer som saknar den helt som detta blir bekymmer, säger Jacqueline Joo.
Hon existerar KBT-terapeut tillsammans med inriktning vid sociala relationer och författare till boken ”Din gömda sociala förmåga: skapa förbättrad relationer tillsammans med mentalisering” (Roos & Tegner), som riktar sig mot alla såsom är intresserade av detta sociala samspelet.
Handlar om känsloreglering
Mentaliseringsteorin handlar i grunden om för att vi varenda är unika och upplever olika situationer på helt unika sätt. Och rent praktiskt handlar mentalisering bland annat angående känsloregleri