Vilken betydelse har ordlånen för vårt språk

1 Lånord i svenskan - om språkförändringar i tid och rum PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Lars-Erik Edlund. Varför lånar vi ord från andra språk? Varför sprids en del ord vidare och etableras i språket, medan andra faller i glömska? Hur påverkas svenskan av de inlånade orden? Vilka attityder har vi till främmande ord? Lånord i svenskan behandlar hur kontakterna mellan svenskan och andra språk och kulturer under olika tider speglas i svenskans ordförråd och hur inlåningen går till. I boken beskrivs också språkkontakt, språkförändring och den språkliga och kulturella mångfalden i Sverige och världen. Lånord i svenskan ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna andra upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den första upplagan.

2

3 Annan Information Min fråga är: Tycker ni att det är bra eller dåligt att svenskan ändras. Se så fint det blev hemma i lilla Louises rum, nu kan hon vaggas till. B

  • vilken betydelse har ordlånen för vårt språk

    • Lånord

    Ett sätt på vilket ordförrådet kontinuerligt utökas är genom att ord och uttryck importeras från andra språk. Begreppet importord har använts sedan mitten av talet som ett samlingsbegrepp för alla typer av lån av ord och uttryck från andra språk.[2]

    Vanligast är att importorden anpassas till svenskt uttal, till svensk stavning och böjning, eller till bådadera. Denna typ av importord kallas lånord (ett begrepp som finns belagt sedan ) eller lexikala lån. Exempelvis är ordet apostel, som ytterst togs in i fornsvenskan från grekiska apóstolos (= "budbärare"), ett lånord i svenskan.[3]

    När man talar om ett lånords ursprung är det också relevant att skilja mellan det långivande språket (dvs. ursprungsspråk för ordet) och låneförmedlande språk (dvs. det eller de språk som har förmedlat ordet). Exempelvis kan ett ord som kommit från grekiskan (det långivande språket) först ha förmedlats till latinet (ett låneförmedlande språk) och sedan vidare till franskan (även det ett låneförmedlande språk) innan det tas upp i svenskan.[4]

    Parallellt med begreppet lånord förekommer också begreppet främmande ord (som använts sedan talet), som ett samlingsbegr

    Engelska lånord inom svenska språket

    Svenskan har influerats av engelskan och tagit upp flera lånord därifrån. Engelskan äger i sin tur influerats av andra språk då England invaderats många gånger, bland annat våra nordiska förfäder. Därför säger man att engelskan är en ungt tungomål då detta inte ser likadant ut idag vilket för 1&#; år sedan.[1]

    Historia bakom engelska lånord

    [redigera | redigera wikitext]

    Inlånet från engelskan har underlättats av svenskans och engelskans gemensamma stamspråk, urgermanskan, vilket de germanska språken antas ha utvecklats ifrån. Den första kontakten mellan dem båda språken började redan under Vendeltiden ca e. Kr., dock man äger inte funnit några konkreta spår ifrån engelskan förrän på talet då den kristna missionen kom mot Sverige ifrån både Tyskland och England.[2] De dåvarande engelska lånorden hade sitt ursprung inom latinet samt grekiskan samt rörde kyrka och tro. Svenskan besitter även idag kvar mening från fornengelskan, som mot exempel ärke (svenska) -arch (anglosaxiska) samt andra mening såsom ängel, djävul samt präst.[3] Ytterligare ett modell är skola från medelholländskan[4], som kanske omvägen via medelengelskan kommit in inom svenskan