Utilitarismen är en konsekvensetisk etisk modell
Vad är utilitarism och hur påverkar detta våra beslut?
Utilitarism är enstaka etisk teori som går ut vid att maximera lycka samt minimera lidande för således många likt möjligt. Grundtanken är enkel: de handlingar som skapar mest nytta, i struktur av lycka eller välbefinnande, är dem moraliskt rätta. Men vad innebär detta i praktiken, och hur påverkar utilitarismen våra dagliga beslut? denna plats går oss igenom grunderna för utilitarism och hur denna teori kan skapa våra omröstning i livet.
Grunderna för utilitarism: Lycka framför allt
Utilitarism utvecklades på talet av filosoferna Jeremy Bentham och John Stuart Mill. Det handlar om för att väga för- och nackdelar för för att nå detta mest gynnsamma resultatet på grund av flest människor. Tanken existerar att detta inte bara är individens lycka likt är nödvändig utan även andras välbefinnande. Beslutet anses vara moraliskt korrekt ifall det leder till maximalt välbefinnande till så flera som möjligt.
Principen om nytta
Nyckeln till utilitarismen är den så kallade principen ifall nytta. Den säger för att vi bör agera vid ett sätt som leder till största möjliga nytta, det önskar säga lycka och minskat lidande. dock hur bedömer vi vilket som existerar mest nyttigt? Det existerar här oss måste väga olika faktorer mot varan
Utilitarism
Utilitarism eller nyttoetik är en teori inom normativ etik som föreskriver att den rätta handlingen (se konsekventialistisketiklära) är den som maximerar nyttan, det vill säga maximera utfallet av lycka och minimera utfallet av lidande. Ofta sammanfattas läran lite felaktigt (se avsnittet Vad ska maximeras? nedan) i devisen största möjliga lycka åt största möjliga antal. Som lärans grundare brukar filosoferna Jeremy Bentham, James Mill och John Stuart Mill nämnas. Till de moderna utilitaristerna hör Peter Singer, Michel Onfray och Torbjörn Tännsjö[1]. Utilitarismen är inte en enhetlig lära utan uppvisar stor variation.
Någon form av utilitarism är en av de vanligaste grundfilosofierna hos moderna moralfilosofer och samhällsvetenskapliga forskare.
Handlings- kontra regelutilitarism
[redigera | redigera wikitext]En tudelning av utilitarismen kan göras i handlingsutilitarism och regelutilitarism. Den förstnämnda och vanligaste formen av utilitarism menar att man ska handla så att konsekvenserna blir så goda som möjligt för alla individer i frågan. Den andra formen menar att man ska handla så att om handlingen skulle upphöjas till regel skulle den
Utilitarisme er en etisk teori, ifølge hvilken en handling er etisk rigtig, hvis og kun hvis der ikke findes andre handlinger blandt alle mulige handlingsalternativer, der resulterer i en større mængde livskvalitet. Ifølge teorien er det altså alene konsekvenserne af en handling, der er bestemmende for, om handlingen er etisk rigtig eller forkert, nemlig de konsekvenser handlingen har for alle berørte parters livskvalitet.
Faktaboks
- Etymologi
- Ordet utilitarisme kommer af latin utilitaris, der er et adjektiv til utilitas 'nytte', der er en afledning af uti 'bruge', og -isme.
I en mere populær formulering præsenteres utilitarismen undertiden som tankegangen om ”størst mulig lykke til det størst mulig antal individer”.
Upartiskhed i utilitarismen
En vigtig del af utilitarismen er tanken om upartiskhed, ifølge hvilken alles livskvalitet tæller lige meget i den etiske vurdering. For utilitarister er der således ikke en relevant forskel på, hvis livskvalitet det er, der påvirkes af en handling. En handlende persons egen livskvalitet er ikke mere eller mindre vigtig end en fremmed persons livskvalitet. Ligeledes gør det ingen etisk forskel, o