Dränka höns
Der findes rigtigt mange forskellige racer, alle med hver deres karakteristika. Kort fortalt kan høns deles op i undergrupper, alt efter egenskaber.
Der er dværgracerne , mellem store racer og de store tunge racer.
Nogle er gode æglæggere, andre vokser sig hurtigt tunge og store, og egner sig derfor godt vilket slagtekyllinger. Nogle racer er både gode æglæggere dock også således store, at de er gode at slagte. Prydhøns er dem racer såsom er utroligt flotte, tilsidsts er der de hønsetyper man kalder hybrid/blandingshøns, såsom er 2 racer der ved krydsning opnår gode egenskaber.
Når ni skal vælge hvilke høns du gerne vil have, skal ni have inom tankerne hvor stor din hønsegård er og hvilke egenskaber der er vigtige for dig.
&#;skal de kun være gode æglæggere, alternativt må der også gerne være lidt kød vid dem?&#;
- Vil ni gerne selv udruge dine kyllinger, skal det gerne være enstaka høne, der let bliver skruk og kan passe deres afkom.
- Nogle racer er mere flyvske, og her kræves mere af din hønsegård, hvis de skal blive inde.
- Andre racer er også bedre til at klare detta danske klima end andre.
- Der er også stor forskel på deres temperament og evne til at være flere, måske af flere forskellige racer sam
Brahma (hönsras)
Brahmahöns (Brahmaputrahöns), är en tung hönsras, med omtvistat ursprung. Det har bland annat hävdats att rasen kommit från Indien och området kring floden Brahmaputra, men även att rasen skulle stamma från Kina. På talet ställdes de första exemplaren ut i USA. En dvärgvariant av brahman härstammar från Storbritannien och Tyskland.
Brahman är en stor ras, en tupp kan bli upp till 75 centimeter hög och väga 3, kilogram och en höna väger omkring 4 kilogram. Tidigare hölls brahman främst som köttras, men även för sina ägg. Den har inte längre någon betydelse som produktionsras för kött eftersom den växer för långsamt för att köttproduktion i större skala skall bli ekonomisk. Istället har den blivit en hönsras som hålls för nöjes skull och som utställningsras.
Äggen är jämförelsevis små, ett ägg av en stor höna väger ungefär 55 gram och har gulbrun skalfärg. Hönorna är ofta villiga att ruva fram kycklingar, dock kan det ibland hända att ett ägg krossas av hönans tyngd. Dvärgvariantens ägg väger ungefär 35 gram och har ljusbrun skalfärg. En höna av dvärgvarianten väger omkring gram och en tupp omkring 1 kilogram.
Till sitt sätt är brahman en lugn r
Självklart är det ett antal av våra gamla "normala" hönsraser som ligger till grund för dessa hybridhöns, men genom mycket selektiv och intensiv avel har man kommit fram till varianter som skiljer sig ganska mycket från ursprungsraserna.
En värphönshybrid har framavlats med syftet att få fram en höna som äter lite, växer snabbt, tar liten plats, börjar värpa tidigt, värper stora ägg och värper otroligt mycket.
Det låter kanske idealiskt för alla hönsägare att ha en sån typ av höns, men det man också ska känna till är att med dessa "goda" egenskaper följer ett flertal negativa egenskaper och beteenden som man inte brytt sig om.
För det första finns det inget djur som i naturen skulle fungera på det högproducerande sätt som dagens industrihöns. Tanken med värphybrider är att de ska leva max i 80 veckor, dvs i ca 18 månader. Vid det laget är det inte längre ekonomiskt att behålla dem längre då deras kroppar är utbrända både på in- och utsidan efter ett onaturligt hårt liv som "