Högdjur i kanal tät stad

I den hållbara staden är ekosystemtjänster, både inom samt utanför stadskärnan, en ovärderlig resurs tillsammans med miljömässiga, ekonomiska, sociala samt kulturella värden. Urban grönska och dricksvatten har enstaka positiv effekt på biologisk mångfald, klimatreglering och, framför allt, vid folkhälsa samt livskvalitet.

– Biologisk mångfald är kapabel definieras vid flera nivåer. När oss diskuterar biodiversitet i stadsmiljöer är detta vanligt för att fokusera vid artmångfald, detta vill yttra antalet olika arter likt existerar lokalt. Men något som bör ges mer uppmärksamhet existerar diversiteten från ekosystem alternativt habitattyper, säger Ella Uppala, doktorand vid SLU samt landskapsarkitekt vid Ramboll, mot Miljö & Utveckling.

Det existerar allmänt accepterat för att vi behöver stärka den biologiska mångfalden. Däremot finns det olika åsikter angående hur många biologisk diversitet behövs inom städer.

– Pratar man tillsammans med personer liksom är strikt naturskyddsmänniskor brukar de ej tycka för att det existerar så fruktansvärt viktigt. Detta eftersom våra mest värdefulla och sällsynta habitat oftast finns ute i landet eller uppe på bergen. Alltså ej i närheten av våra livliga stä

Fler vilda djur i städerna – stadsmiljön erbjuder mer föda och ökad trygghet

Många djurarter har lätt att hitta mat i en urban omgivning, säger forskningsprofessor Ilpo Kojola vid Naturresursinstitutet.

– Ofta är den goda tillgången på föda i staden en direkt följd av mänsklig verksamhet. Det görs mer planteringar, eller avfallshanteringen fungerar bristfälligt. Till exempel kråkfåglar hittar allt som människorna lämnar efter sig, även om det inte varit meningen att utfodra dem, säger Kojola.

Populationen av vissa djurarter har ökat kraftigt, och det innebär att de blir vanligare även i städerna. Professor Kojola säger att stammen av vitsvanshjort har ökat från omkring 10 på talet till cirka i dag.

Människornas inställning till djur i staden har dessutom blivit avsevärt tolerantare. Djuren behöver inte längre vara rädda för människor.

Timo Vuorisalo, lektor i miljövetenskap vid Åbo universitet, nämner som exempel de utsvultna rävungar, som i våras påträffades i Nådendal. Det skrevs rörande artiklar om de små rävarna, vars mor blivit överkörd av en bil.

– Folk var helt fnoskiga över de här rävarna. En del stadsdjur får rentav något som påminner om keldjursstatus – man följe

Vilda djur

För att samspelet mellan oss och de vilda djuren i vår närhet ska fungera är det viktigt att vi visar dem den hänsyn som krävs och framför allt att vi lämnar dem ifred.

Rådjur

Rådjur är det vanligaste klövviltet i Stockholms stad. Vi stöter ofta på de vackra rådjuren som lever i vår närhet och för många människor bidrar de till naturupplevelser.

Men den stora rådjursstammen orsakar också skador för oss människor, både i odlingar och trädgårdar men framför allt i trafiken.

Mata inte rådjuren

Generellt så mår rådjuren i Stockholm väldigt bra. De har gott om mat och minimalt med naturliga fiender. Deras fettreserver under vintern är mycket goda och de behöver absolut inte få mer mat genom utfodring.

När mat slängs ut till rådjuren fungerar det främst som ett buffébord för råttor och andra skadedjur. När rådjuren lockas in i tät bebyggelse med många vägar öka