Säteri i sverige

Säteri

Säteri är inte bara ett begrepp för gårdar med hästhållning utan även för annan djurnäring. Det kan även vara herrgårdar och slott utan djurproduktion eller tillhörande stor mark.

Säteri

Säteri är i nutida språkbruk benämningen för en större herrgård. Fram till var säterier skattebefriade, och innehavet ett privilegium för adeln. Begreppet sätesgård var en synonym, som successivt föll ur bruk. Båda orden avsåg ursprungligen godset, snarare än huset, men redan på talet var en ståndsmässig byggnad ett krav för skattebefrielse.

Skapandet av nya säterier förbjöds

I Sverige blev det efter möjligt för icke adliga att köpa skattebefriade frälsegods.

Sedan adelsprivilegierna och grundskatterna avskaffats har säterier i strikt juridisk mening upphört att existera.

Stuteri

För att säkerställa den svenska krigsmaktens behov av hästar grundades under talet statsstuterier vid Erikssund, Strömsholms slott, Flyinge kungsgård och Ottenby kungsgård.

En Stuteriöverstyrelse, som bestod av en ensam beslutande chef, inrättades Denna befattning var oavlönad till då en avlönad chefsbefattning inrättades. ändrades styrelsens organisation till att utgöras av en överdirektör, en byrådire

Jag läste en Sifo-undersökning där svenskar mellan 18 och 26 år blivit tillfrågade om vad deras drömboende är. De flesta uppgav “en herrgård på svenska landsbygden”. Hm, vad är en herrgård egentligen, tänkte jag då? Vad menar gemene man när man talar om att man gillar herrgårdar? Jag insåg att jag själv inte riktigt vet och bestämde mig för att ta reda på det.

Herrgård - den strikta definitionen

Göran Ulväng, docent i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet är expert på herrgårdar. Hans strikta definition av herrgård väger samman juridiska, ekonomiska, sociala och arkitekturhistoriska förhållanden. Enligt honom ska 4 av följande 6 punkter (här i förkortad form) vara uppfyllda, för att det ska få kallas herrgård:

  1. Gården bör ha haft adliga eller ofrälse ståndspersoner som ägare/brukare. Ofrälse ståndspersoner är personer i högre samhällsställning som inte tillhörde adelsståndet eller prästeståndet. Det kan vara läkare, apotekare, sjökaptener, bokhållare och brukspatroner.
  2. Gården bör ha varit ett säteri, dvs att den före reduktionen på talet blivit befriad från grundskatter.
  3. Ett gods bör ha hört till gården, som består av underlydande gårdar.
  4. Det bör ha funnits en påtag
  5. säteri i sverige

    6. SÄTERI sä1teri4, n.; best. -(e)t; pl. -er (KOF II. 1: () osv.) ((&#x;) = KOF II. 1: (); -(e)n KOF II 2: (c. ), WoH()).

    Ordformer

    (sett- sät(h)- osv. sätt- &#x;)

    gård (se GÅRD, sbst.1 6, 6 b) som beboddes av aristokrat (o. vanl. utgjorde huvudgård i en komplex från spridda frälsegårdar) o. till vilken ägaren åtnjöt frihet från skatter o. d., sätesgård; äv. (o. utom i berättelse av ä. förh. numera bl.) angående gård liksom varit säteri. Han ägde kiöptt avgift iordh wtoffuer sith fulth setterij vdi K. M. forbud. BtFinlH 2: (). Adeliga Säterier, med alternativt utan Rå- och Rörs-Hemman, med alternativt utan Ladu-gårdar. VetAH , s. Ridderskapet och Adelen har frånsagt sig rättigheten att tillsammans andras uteslutande besitta Säterier. Backman Lags. 1&#x;2: 99(i handl. fr. ). detta finnes .. en sektion s. k. berustade säterier. De äro neml(igen) sådane, som nära k(ung) Carl XI:s reduktioner blifvit indragne .. dock som egarne sedermera återvunnit till säterifrihet mot vilkor att dem berusta. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: (). Sedan man gått förbi .. (Överlännäs) kyrka, kommer man efter några minuters färd mot Norrlands enda säteri, detta utsökt skönt belägna Holm. IllSv. 2: (). herrgård .. (omfattade) femhundra tunnland öpp