Tingsrätten fall
Allmänna domstolar
Brottmål
I de flesta brottmål har tingsrätten en huvudförhandling, som i vardagligt tal kallas rättegång. Om någon döms för brott bestämmer tingsrätten också vilken påföljd, i dagligt tal kallat straff, som ska bli konsekvensen. Böter och fängelse är exempel på påföljder. Tingsrätten beslutar också om andra frågor kopplade till brottet, till exempel skadestånd till brottsoffer (målsäganden), näringsförbud och utvisning på grund av brott.
I en skriftlig dom beskriver tingsrätten de beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.
I brottmål dömer oftast en juridiskt utbildad domare tillsammans med tre nämndemän. Nämndemän är domare som inte är juridiskt utbildade. Enklare brottmål kan avgöras utan huvudförhandling av en domare.
Tvistemål
När ett tvistemål kommer till tingsrätten inleder domstolen en förberedelse. Under förberedelsen reder tingsrätten ut vad tvisten handlar om och hur par
Rättegång i brottmål i Sverige
Rättegång i brottmål förekommer inom Sverige på grund av den vilket är misstänkt för förbrytelse och därför kan lagföras på olika sätt inför svensk allmän domstol.
De processuella reglerna för detta återfinns inom rättegångsbalken ifrån [1]
Utlämning från svenska medborgare till medlemsländer i EU
[redigera | redigera wikitext]Numera är kapabel även andra medlemsländer inom EU ett fåtal svenskamedborgareutlämnade till att dömas i utländsk domstol på grund av brott liksom begåtts inom medlemsländerna ifråga. På motsvarande sätt existerar andra EU-länder, enligt reciproka regler, skyldiga att utlämna sina medborgare till landet om dem misstänks på grund av brott begångna i land. Även internationella brottmålsdomstolen inom Haag samt andra tribunaler har korrekt att ett fåtal misstänkta utlämnade från landet för för att pröva allvarliga brott liksom till modell brott mot mänskligheten.
Utredning
[redigera | redigera wikitext]I detta svenska rättssystemet gäller för att ingen får dömas ohörd. Om åklagaren bedömer för att brott ej kan styrkas ska denne besluta för att lägga ner pågående förundersökning. När polis utreder en anmält förbrytelse informeras åklagaren om vidare utredning existerar nödvändig.
Erkännande
[redigera | redigera wikitext]Sveriges domstolsväsen
Sveriges domstolsväsen är en samlande beteckning för domstolarna i Sverige. Domstolarna kan indelas i tre grupper uppdelade efter vilken typ av mål de dömer i nämligen de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna och specialdomstolarna. I de två första grupperna handläggs målen – åtminstone teoretiskt – i tre instanser. I den tredje gruppen varierar möjligheterna att överklaga.
De allmänna domstolarna
[redigera | redigera wikitext]Allmänna domstolar är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.
Tingsrätten är första instans. Det finns 48 tingsrätter av varierande storlek (våren ).[1]
Hovrätterna, som är sex till antalet, är andra instans.[2] Dessa är
Högsta domstolen är högsta instans.[3] Högsta domstolens dömer huvudsakligen i mål som ska leda rättstillämpningen, det vill säga skapa prejudikat.
De allmänna domstolarna är behöriga att handlägga alla typer av tvistemål, brottmål och ärenden, som inte uttryckligen har undantagits från deras kompetens. Behörigheten för en allmän domstol följer oftast av lag men en allmän domstol kan även ha behörighet att ta upp mål på grund av den så kallade restkompetensen. En allmän dom