Humanistiskt kritik

Introduktion

Humanism existerar en filosofisk och moralisk syn likt betonar värdet av för att vara människa och för att främja mänskliga rättigheter, frihet och värdighet. Det humanistiska synsättet fokuserar på människans potential, nödvändigheten av empati och medkänsla samt betydelsen av vetenskaplig kunskap samt rationellt tänkande. I denna artikel kommer vi för att utforska dem olika aspekterna av humanistiskt synsätt, dess typer, popularitet, kvantitativa mätningar samt historiska fördelar samt nackdelar.

En grundlig presentation från humanistiskt synsätt

Humanistiska synsätt kunna variera vid olika sätt, men elementär gemensamma drag är för att de tenderar att förkasta övernaturliga förklaringar och sätta fokus vid mänskliga värden och kontext. Här existerar några vanliga typer från humanistiska synsätt:

1. Sekulär humanism: Sekulär humanism betonar den mänskliga erfarenhetens betydelse, medan den helt avvisar religiösa dogmer samt tro vid övernaturliga fenomen. Detta synsätt betonar individens ansvar till sina handlingar och sysselsättning för social rättvisa samt människors välbefinnande.

2. Vetenskaplig humanism: Vetenskaplig humanism förkroppsligar viktiga principer liksom vetenskaplig

I veckan föreläste jag på en kurs om posthumanismen och valde fransk antihumanism som tema. Min idé var att visa på att flera posthumanistiska idéer går att spåra längre tillbaka i tiden och att humanismkritikens idéhistoria formar en intressant reflektionsbakgrund för samtida frågor. Stora delar av föreläsningen byggde på en bok jag länge haft på min ”att läsa-lista”, nämligen An Atheism that Is Not Humanist Emerges in French Thought () av Stefanos Geroulanos. Med tanke på att jag valt att kalla den här bloggen ”Efter humanismen” verkar det passande med ett inlägg om Geroulanos välskrivna och tankeväckande bok.

Oftast förknippar man väl antihumanismen med det franska talets strukturalism och saker som Louis Althussers Marx-tolkningar, Claude Lévi-Strauss antropologi, Michel Foucaults The Order of Things () och Roland Barthes essä om författarens död. Gerolanous visar dock att flera av dessa idéer går tillbaka till ett generationsskifte inom franskt intellektuellt liv som ägde rum runt , då det skedde en omprövning av innebörden i ”människa” ”det humana” och ”mänsklig värdighet”, samtidigt som ateismen blev allt mer utbredd och idéer om förnuft och autonomi utmanades.

Mot

Fördelar med perspektivet

Humanisterna tror på den goda människan och accepterar att människor är olika. De uppmanar människor att tro på sina egna förmågor och att ta ansvar för sina handlingar. De lyfter upp människors styrkor och får oss att fundera över vilka typer av människor vi faktiskt vill vara. Detta är ett perspektiv som arbetar på att ta fram det bästa hos varje individ och det kan väll inte vara annat än bra?

Alla människor mår dåligt ibland men att tänka på hur dåligt man mår och hur sjuk man är gör en knappast bättre. Att istället för att gräva ned sig i det som är sjukt välja att fokusera på det friska och starka i individen ger människor en större livsglädje och en vilja att kämpa för sina liv. Det humanistiska perspektivet väljer att fokusera på det friska i människor.

Perspektivet tror att den som mår dåligt har förmågan att hjälpa sig själv. Ingen läkare eller terapeut kan, oavsett hur mycket tid ni ägnar tillsammans, lära känna dig lika bra som du känner dig själv, så visst är det mer troligt att du kan komma på vad som gör att du mår dåligt än att någon annan gör det. Däremot kan alla behöva vägledning, någon som hjälper dig att se på dig själv på ett ny