Olika tågskyddssystem i världen
Så styrs järnvägen
Någon gång funderat på hur man ser till för att tågen ej krockar tillsammans varandra? vid den denna plats sidan önskar vi ta med dig på ett resa ifrån de primitiva skydden vid de inledande järnvägarna inom georgianska Storbritannien till dagens moderna datorsystem. Och givetvis hur detta fungerar vid vår järnväg, Lennakatten.
De inledande säkerhetssystemen
När dem första järnvägarna kom inom Storbritannien vid talet fanns säkerhetssystemet många enkelt. Tågen gick i enlighet med en förbestämd tidtabell, utan någon egentlig övervakning alternativt bekräftelse vid att banan faktiskt plats reserverad till ett järnvägsfordon. Men detta medförde bekymmer. Om förseningar uppstod fanns det svårt att ändra i trafiken, och risken fanns för att man glömde bort tågmöten, vilket kunde få katastrofala konsekvenser. Tidigt förstod man alltså för att någon form eller gestalt av system för säkerhet behövdes på grund av en trygg drift.
I Storbritannien löste man ofta detta genom för att helt enkelt bygga numeriskt värde spår, en för varenda riktning. Då slapp man risken på grund av frontalkollisioner, dock risken fanns fortfarande för att tåg hann ikapp samt körde in i framförvarande tåg. enstaka mer kostnadseffektiv lösning kom med uppfinningen av telegrafen Det möjliggjorde att aviseringar kunde skick
Säkerhetssystem (tåg)
Säkerhetssystem för tåg (tidigare kallat signalsystem) skall förhindra olyckor inom järnvägstrafik, främst genom att undvika att tåg krockar eller kör in i ett annat tåg. Säkerhetssystemet i Sverige regleras av Trafikbestämmelser för järnväg (TTJ) som hanteras av Trafikverket. Hittills har varje land haft sina särkerhetssystem vilket krävt byte av både lok och förare vid gränspassager och därmed sänkt konkurrenskraften vid internationell trafik. Inom EU finns därför ett gemensamt system ERTMS.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]På de allra första järnvägarna i de allra tidigaste länderna, särskilt Storbritannien, fanns inte telegraf (uppfunnet ) eller telefon. Man följde där fasta tidtabeller, men det blev problem vid förseningar.
Efter en tid tog ett system över, där säkerheten byggde på att man hade bemannade stationer eller en tågklarerare som ansvarade för att inget annat tåg befann sig på sträckan till nästa station samt att tågklareraren på nästa station bekräftat att han inte skulle släppa iväg något mötande tåg innan det första tåget anlänt. Det kallades tåganmälan. Tågklarerarna kommunicerade först via telegraf och senare tele
kildor wrote:I samband med en diskussion om hur man ska visa och tagga tågskyddssystem i OpenRailwayMap så började fundera på vilka olika varianter det finns i Stockholm. Med tågskyddssystem tänker jag på system motsvarande ATC och ETCS som finns på Trafikverkets spår, och som gemensamt benämns just tågskyddssystem i TTJ (Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg).
Att använda begreppet ATC (Automatic Train Control) är inte helt enkelt eftersom det finns olika varianter och leverantörer, och att det i andra länder finns helt olika system som också heter ATC. Och det känns som att man i Sverige ofta använder ATC rent allmänt om tågskyddssystem.
Det här är inte mitt specialområde, men om jag ska försöka mig på en lista över tågskyddssystem i Stockholm så blir det så här:
* Trafikverkets spår (Pendeltåg): Officiellt pratar man här om ATC, eller ATC2 i vissa fall. Men det finns två olika ombordsystem, ABB/Bombardier Ebicab och ATSS/Ansaldo L Söker man lite grann på webbsidor på engelska och tyska är det inte helt ovanligt att man anger att Ebicab används i Sverige. Jag är lite osäker på om det är en missuppfattning som bygger på att Ebicab är ett av ombordsystemen, e